Josiaboken
Del 6 av 7
I av ?

Josia vaknade av att Bella skakade honom och pratade med honom.
"Upp och hoppa, vi måste åka nu. Och jag menar nu", sa hon milt, men med en underton av stål.
"Vad är klockan?" frågade Josia.
"Tio. Sofias föräldrar har ringt och som kommer om tjugo minuter. Aron har packat dina grejer. Eller, slängt dina saker i en påse." Hon drog i hans arm för att han skulle resa sej och drog lakanen av sängen så fort han gjort det. Hon lade en filt runt hans nacke och gav honom ett glas med näringsdryck som stått på sängbordet. Han svepte den och Bella tog glaset ur hans hand. Han följde efter henne ut i köket där Sofia och Aron stod och såg väldigt intima ut. Han visste inte om han kunde med att bli svartsjuk men kände ändå ett stygn av något. Han ville inte att Aron skulle titta på någon annan med det där uppmärksamma uttrycket, men samtidigt ville han inte att Aron skulle titta på honom med så mycket fokus. Förmodligen. Dom tittade upp när Bella och Josia kom in i rummet och Aron tittade på honom med ett stort leende. Josia kände sej bländad och klichéeartad. Han gick in i badrummet för att borsta tänderna och noterade att tandborstarna var nerpackade, så han sköljde munnen med flourskölj och gick ut till dom andra. Aron tog honom i handen och ledde honom ut till bilen. Han undrade lite om han såg...skör ut eller någonting eftersom Aron inte pratade med honom, men han tyckte att han såg helt normal ut när han såg sej i spegeln. Dom satte sej i bilen och Josia lade sej ner i baksätet. Han var fortfarande trött och han misstänkte att Bella skulle tvinga i honom mer yoghurt och näringsdryck innan dom var framme i Göteborg. Han somnade förmodligen till lite men vaknade av att bilen stannade. En bensinmack. Han blundade igen. Någon knackade på hans rygg. Han tittade upp och möttes av Arons leende igen. Han log tillbaka, en aning ofrivilligt, och satte sej upp. Aron räckte en förhatlig drickyoghurt till honom.
"Blev du stum under natten?" frågade Josia. Aron skakade på huvudet. "Har ni slagit vad?" Aron skakade på huvudet igen. Josia tittade på honom men det gav inget så han drack sin yoghurt så snabbt han kunde och när han var klar räckte Aron fram en flaska vatten till honom. Josia drack halva flaskan och tänkte lägga sej ner igen. Aron sträckte fram handen och lade den mot Josias kind. Sedan böjde han sej in och kysste honom. Det hade inte varit några jättevåldsamma kyssar tidigare men den här var mjukare än några kyssar Josia upplevt förut. Han visste att Aron ville säga något med den, och han visste nog egentligen vad men han ville inte veta. När Aron drog tillbaka sitt huvud såg Josia att hans ögon var glansiga. Han tittade bort. Efter en kort stund kom Bella in i bilen. Hon tittade på dom.
"Jag vill inte veta vad som pågår", sa hon. "Sätt dej i framsätet nu." Aron lydde villigt och så fort dom var på väg igen somnade Josia. Han blev väckt ytterligare en gång för en näringsdryck som Bella gav honom medan Aron stoiskt tittade åt ett annat håll. Josia visste inte vad han skulle känna, så han bestämde sej för att inte känna alls, men han kunde inte somna om och tankarna snurrade vilt. Aron var, hur Josia än kände för honom, inte en kille man ville ha ett förhållande med. Inte om man ville ha klassisk tvåsamhet i vilket fall. Att få Bella och Aron att sluta ligga med varandra var i det närmaste omöjligt, vilket respektive till dom båda många gånger fått erfara. Och Aron brukade ligga med folk han inte ens gillade speciellt mycket för att han var uttråkad eller undrade hur det skulle vara. Och med folk menade Josia förstås kvinnor. Det kändes lite olustigt att vara Arons första, även om han var vuxen, framförallt efter att Cpt Jack pratat om feromoner. Och Josia hade trots allt varit förälskad i och kommit över Aron en gång, han var inte sugen på att göra det igen; och Aron skulle lämna honom, han tvivlade inte på det. Han kände mest lättnad när bilen svängde in vid hans hus.

Efter att dom sagt hejdå och Josia blivit ensam övergick lättnad gradvis i panik. Vad skulle han göra med sitt liv? Fanns det något alls kvar i Göteborg? Han kunde inte gå tillbaka till sitt gamla jobb, det bästa scenariot där var att han blev tvingad att dansa. Och han kunde inte gärna söka något nytt som inte innebar att han kunde jobba hemifrån och aldrig behövde träffa någon, men vad var det för liv? Skulle han kunna operera bort vingarna? Bara tanken på att göra det fick honom att rysa och han fick sätta sej ner. Det var inte ett alternativ. Hellre döden. Hade det varit sjuttio år sedan hade han kunnat rymma med en cirkus, men inte ens det fanns som alternativ. Kanske var det bara Cardiff kvar. Lämna allt? Flytta? Han hade aldrig förut funderat över att flytta från Göteborg, än mindre Sverige. Men det kändes plötsligt som det enda som fanns kvar. Han hade egentligen bara en sak kvar att göra innan han började sina planer. Ett sista försök att förstå.

Författarens anm: Jag känner att försöker tvinga Josia att göra något han inte vill, och han bor inte i mitt huvud som han gjorde under november, så slutet på kapitlet känns märkligt för mej. Kanske borde jag dissa min idé, men jag vill skriva klart den först och sen kasta isf. Och så är det lite kort för ett kapitel, men det är fyra på natten på jobbet så stfu.

Josiaboken
Del 5 av 7
Kap V av V

( 1970 ord. Antaganden och flum. Min feber är nu över 39, tjo flöjt. )

Josiaboken
Del 5 av 7
Kap IV av ?

( 1883 ord. Josia är sjuk (det finns en viss korrelation med verkligheten) och jag har fortfarande feber. )

Josiaboken
Del 5 av 7
Kap III av ?

( 2748 ord. Skrivet under feberinfluens, läs på egen risk. )

Josiaboken
Del 5 av 7
Kap II av ?

( 2217 ord. En del svammel och en ny karaktär. )

Författarens anmärkning: Jag har precis börjat känna att jag får lite koll på min huvudperson, efter drygt 40 000 ord. Bättre sent än aldrig... Och jag tror att dialogen har blivit en aning bättre, men det skulle kunna vara slutet på NaNo-yra. I vilket fall, jag har fäst mej ganska mycket vid den här idéen, så jag tänkte när december har kommit en bit att jag ska försöka putsa till den till åtminstone någorlunda läsligt skick. Det innebär att om det är någon som läser skiten så får ni gärna skriva ner konstruktiv kritik som kan sändas till mej efter torsdag (jag ska vara klar då...). Speciellt vilka bitar som faktiskt funkar. Annars vet ni vilka ni är och ni kommer att bli plågade under editeringsprocessen i vilket fall.
Också, jag gillar min nya layout. Ok, inte den mest spännande kanske, men bättre än den gamla. Ciao.

Josiaboken
Del 5 av 7
Kap I av ?

( 2066 ord. Svammel och svamligt sex. )

Josiaboken
Del 4 av 7
Kap V av V

( 2091 ord. Ganska svamligt, och en dag med för många timmar, men jag har skrivit i alla fall. )

Josiaboken
Del 4 av 7
Kap IV av ?

( 2410 ord. Det här är i princip bara en dåligt skriven sexscen. Ni har blivit varnade! )

Josiaboken
Del 4 av 7
Kap III av ?

( 2059 ord. Introspektion och böcker. )

Josiaboken
Del 4 av 7
Kap II av ?

( 2226 ord. Minnesförlust, gräl, frågor. )

Josiaboken
Del 4 av 7
Kap I av ?

( 2104 ord. Svammel, Uppsala och jag tror att tiden uppför sej konstigt. )

Josiaboken
Mellanakt

( 1753 ord. Josia får reda på saker, sex händer och engelska misshandlas i dialogform. )

Josiaboken
Del 3 av 7
Kap V av V

( 1990 ord. Författaren försöker få grepp om huvudpersonen med varierande resultat, folk beter sej konstigt och vi har en cliffhanger. )

Josiaboken
Del 3 av 7
Kap IV av V

( 3323 ord. Ganska svamligt, är jag rädd. )

Josiaboken
Del 3 av 7
Kap III av V

( 2010 ord. Det här börjar utvecklas till en dålig ursäkt att skriva sexscener... )

Josiaboken
Del 3 av 7
Kap II av V

( 2141 ord. Josia fäller och våra hjältar blir utslänga men landar på fötterna. )

Josiaboken
Del 3 av 7
Kap I av V

( 1426 ord. En tågresa, en bil och förvirring. )

Josiaboken
Del 2 av 7
Kap I av ?

( 2247 ord. Sthlm, doktorander och sex. Vad annars? )